skrev ett inlägg nyss.
det enda jag skrev om från dagen var maten.
glömde ju hela dagen.
en konstig dag.

började med att sova lite (som vanligt nu när jag stiger upp 4.31)
på bussen somnar jag som vanligt sista kvarten av de 80 minuterna jag åker.
frukosten dessa dagar intas oftast i kristinehamn i en guppig buss.

med andra ord har min inte stans bästa grund för dagen, men det funkar.
fast idag kände jag att det inte funkade.
för jag började dagen med obduktion. det snurrade lite i skallen då.

jag har sett lik. men i den kalla sterila miljö de ligger i känns det så overkligt.
plopp så stod tre studenter kring en naken kall kropp medan obducenten började.
som på operation är själva snittet in mot kroppen och organen det som känns jobbigt.
för då är det fortfarande en kropp och en hel hud.
när allt öppnar sig så blir det så overkligt och inget ögat och sinnet kopplar ihop med det vi ser som en människa.
jag försökte så gott jag kunde se på hålet och det som fanns där innuti och se på anatomin och inte på människan.
det är svårt. för doften är en människas. även om den är vidrig så kommer doften från en människa.
det var intressant och lärorikt att se anatomin.
när han sedan la upp organen för sig och vi inte längre stod vid kroppen vad det inga problem.
förutom doften.
men då såg man inte människan om man inte lyfte blicken bort mot britsen där han låg.
ihålig och tom på det som vi stod och granskade.
helt absurdt overkligt egentligen.
det var när tarmpaketet skulle ut som jag inte riktigt förstod om det var mina pollen tåriga ögon eller svimningsflimmer från hjärnan som spökade.
för säkerhetsskull hukade jag mig lite.
doften var det värsta.
en gång är intressant, skulle velat se hjärnan också.
men att stå där dag ut och dag in!
vem väljet det yrket?
jag frågade om det inte blev ensamt.
nej jag måste fokusera och kan inte ha en kollega här att disskutera fotbollsresultat med.
kanske mer menade att ha en assisten som man kan prata om det man ser med.
eller nåt.
lite för sällskap.

sedan tog jag en nypa frisk luft.
kändes som jag hade lik i hela lungorna.
innan jag gick in på avdelningen där min handledare var sjuk.
fick följa med på demensutredning.
vara med på en krånglig katetersättning, tur att jag inte satte den.
satte senare ännu en lyckad PVK (efter ett par försök)
sista jag gjorde var att vara med på en PICC-line insättning.

en omväxlande och förvirrad dag.
däckade på bussen hem (som vanligt sover jag på vägen hem istället och vaknar helt knäckt).


e.


ni slipper en obduktionsbild.

betalade räkningar i förrgår kväll och insåg den bistra framtiden.
ändå hamnade jag på stan igår med sis.
hon hade köpt en alldeles jättefin bh som jag bara vara tvungen att apa efter och köpa.
det är sällan H&Ms billiga bh:ar i roliga fian färger kommer i D -kupa.
det gjorde denna.
ställde in mig på att den enda D-kupa H&M troligen köpt in var slut.
till min lycka fanns en D-kupa kvar OCH PÅ REA!
tack.



länge har jag suktat efter att par remskor. ett par jag i min hjärna målat upp en bild av men aldrig hittar.
monki har dom. precis dom jag fantiserat om.
men jag har som student inte ynka 400 kr över till ett par skor när jag redan har flera par.
på skopunkten fann jag ett par helt andra men ack så fina remskor.
nästan bättre skor för de var lägre.
jag blir inte 190 och orkar gå i dom till vardags.
dessutom fick jag dem billigare.



så det var en lyckad shopping för min tomma börs.
köpte lite till hemmet med.
men det struntar vi i nu.
detta var för att unna MIG.

dagens mat tips blir en rätt jag bara höftade ihop, aldrig gjort förut alltså.
kittlade dödsskönt i kistan!

kokade fullkorns bulgur
blandade i bitar av svarta oliver och getost
smög ner några pinjenötter jag fann i skåpet. men inte så många. bara så de poppar upp och överraskar.

jag skalade ett gäng billiga räkor
värmde lite creme fraiché
klickade i ganska mycket sambal oelek
tillsatte lite citronpeppar
toppade såsen med en pressad vitlöksklyfta
hällde i räkorna



idag när jag kom hem låg teckningen anna gjort på mig innanför dörren.
fint med riktiga brev.
och sen en kartong med bilderna på becka och den anna ska få.
skoj.



sitter och tittar på en trådlös utlösare till kameran.
förstår bara inte om den jag hittat funkar till min kamera.
hmmm.


e.

en sak jag tagit efter från Mia är filosofin om döden.
ja visst har dessa tankar slagit en förut.
men allt sedan vi pratade om det en dag i en av skrubbarna vid datorerna så har det etsat sig fast.

kanske klamrar jag mig fast vid det allt mer eftersom det gör saker lättare.
det ger mig en förklaring och orsak till att saker hänt och kommer hända.

jag har aldrig trott på gud. kommer nog aldrig göra det heller.
jag har många gånger avundads dessa som har någon gud eller högre makt att tro på.
de måste känna en trygghet vi som inte tror på något sådant saknar.
de måste finna ett inre lugn inför frågor ingen kan besvara.

frågor som just de kring döden.
de kanske vet eller tror eller känner att något som vi inte vet.
det jag nu allt starkare börjar tro på är detta:

våra dagar ÄR räknade. det finns inget vi kan göra åt saken.
det finns en dag som är bestämd att då ska jag gå vidare.

kanske låter simpelt.
men ur alla exepmel man ser på så känns det som att det är så.
det förklarar en hel massa.

varför skulle annars Anna Ingman bli påkörd dagen innan hon skulle åka hem efter en längre vistelse utomlands, innan hon skulle återförenas med sin familj?
varför skulle annars Kalle Wennergrund behöva lämna sin familj innan hans barn ens hunnit bli vuxna?
varför skulle annars Lars- Erik ramla ner i ett hål och dö från sin vän som också han ramlade ner men överlevde?
varför skulle annars Gökens pappa bli så sjuk, sååå snabbt och vara nära att lämna allt han har och i det liv han är mitt i?
varför skulle annars Gökens farmor just nu gå över till andra sidan, just nu när hennes son är nära och ingen vill överleva sina barn, varför skulle hon som skulle bli hundra gå över NU?
varför skulle någons bästa kompis köra ihjäl sig på en motorcykel en varm nysprucken vårkväll?

jo för alla våra dagar är räknade.

blir vi inte hastigt omkomna i en olycka så plågas vi med en sjukdom så att vi hinner nå det datum vi är uträknade för.
varför överlever någon som lever på INGENTING i flera flera flera år när hon reda borde ha dött?
varför dör in någon som hoppar från 10 meter och vill dö?
varför dör inte en tant som är över 90 år och får en stroke, faller ner i bordskivan och bryter nacken?

för att våra dagar ÄR räknade.


vad tror du?


e.

börrni fyller 25 imorgon.
det firade vi igår.
med att klä ut oss på vad som helst som börjar på P!
det var många pirater och punkare.
det var färre som valt PLOCKEPIN som jag och p galet nog tog oss an att klä ut oss till.
på håll såg vi ut som stjärngossar eller kukuxklan... not so good, men när folk kom nära skrattade man.
vi hade dessutom ett plockepin BIGformat med oss för de som blev sugna på det gamla spelet.
födelsedagsbarnet var polkagris och ni ser henne ovan häva öl. bredvid hade vi en pundare som valde att klä sig som amy winehouse.. så sjuuuukt lik!

även linda i usa hade fest igår, hade svårt att delta men skulle ringa och sjunga idag.
utan resultat. och de har ju dragit till NY idag för att se filip och fredrik så vi får spana efter henne och ida där istället!
grattis i alla fall älskade linda! din dag idag!

så var det med den helgen.
vi tryckte såklart en varsinn pizza idag.
jag, hein och p tog ett varv i stan och ut till norrstrand för att äta underbara vitlöksbombarderade HAJK pizzan.
åh mums.



e.

tredje dagen av väckning 4.31
det kändes.
under kvällinga har man storhandlat.
jag har fyndat en klänning i blått. sidenimmitation och med puffärm.
riktigt åttiotal. men enkel för övrigt så mi lajki.

jag är numer medlem i Karlstads Nya Fotoklubb och har då tillgång till studio.
ska bränna på med fyra blixtar. de som redan finns plus mina egna. NICE!
slitna lokaler men det är lokaler.
nu kan besparningarna till min fotobakrgund gott få gå till USA- projektet.
fotobakgrund, studio och mörkrum blir det i framtiden.



jag fick känna doften av framkallare och fix. fick se filmrullar och torken.
åh åh åh.
drog ett djupt andetag.
allt sedan min digitalisering och i brist på mörkrum har jag inte varit så mycket i den miljön.
jag gör inte mina bästa bilder där. men det är en sorts meditation för mig.
kleta och smeta med vätskor. andas och förgiftas. nej... förälskas.
nu har jag studio och mörkrum en gata bort.
varför har jag inte gått med tidigare?
jag vet ett par svar men det är inte förklaring nog.
nu är jag med.
fokuserar först på studion med fotobakgrunderna tills jag får råd att köpa vätskor och fotopapper då ska jag nyttja mörkrummet.
herrejösses... MINNS JAG ENS HUR MAN GÖR?
joo det sitter långt där inne.
en enorm kreativ fjäril som fladdrar.

jag är så trött att det gungar runt mig.



hittade ingen bättre version tyvärr. denna låten har så många konstiga minnen.
hittade den när jag DJa ihop musik till Börrrets partajs imorgon.
dock ingen partajs låt till den listan.

e.

den är min. min bara min.
eller nej förlåt. den är vår.
men bara VÅR!
inflyttningspresent av tjejerna. presentkortet utnyttjades till en föggelbur.
åh här ska grönska slingra och en föggel vakta.
åh.

spriometri - med reslutat som förbryllar och förundrar, hur ska jag behandlas?
träningspass - rodd, rygg, rumpa m.m.
lunch - elin, hein och en räkwrap på maché, fortfarande mätt.
synundersökning - du kan ha de som du har det men känner du att du vill kan du ha glasögon. jag behöver det för att kunna jobba med bilder, läsa och sitta vid datorn. glasögonorm och bankrutt nästa!
bus med tilda - hon åkte rutschkana på mina guldleggings, vem vill inte ha en rutschkana i guld?
laga matlåda - köttfärssås är gott.

nu ska jag bara se på ett tv-program sedan nanna kudde för att stiga upp
4.31

OJ!

e.

det är fan ingen barnlek att läsa till sjuksköterska.
jag vill bara att vissa personer ska förstå det.
jag har aldrig trott det. men många tror att det är något man läser för att det är lätt och ger jobb.
icke.
jag hade aldrig gjort allt jag gör om jag inte VILLE detta.

två dagar fick man på sig att andas ut från förra praktiken innan man kastas in i nästa.
jag hade som vanligt just kommit in i min roll och kände mig allt säkrare.
jag visste vad jag klarade själv och inte.
jag visste att Mia fanns där även när jag stod själv så visste jag att hon alltid kunde backa upp.
PLOPPPPPP!
så är man tillbaka på noll.
den osäkra kostymen kläs på för att sakta bytas till en säker.
de självklara sakerna är nu inte alls självklara.

det som är skönt är att jag har oerhört mycket mer kött på benen och kan utan tvekan gå in och göra vissa saker själv bara min handledare tillåter. min handledare.
helen. vem är du?
det får vi se på onsdag.

idag var det bara introduktion med adjunkter och rektorer. dessa adjunkter hit och dit. jag bli galen.
"å du är snäll och tar av dig mössan!"
är det första damen där framme säger som om jag gick i 7an och hade en kepa som täckte hela ansiktet.
suck. fram fick mitt feta hår komma. damn. jag skulle ju rädda det med min mössa.
sedan nämner jag att jag kanske kan ha möjlighet att få göra studiebesök på ambulansen genom en kompis som jobbar där.
akuten, dialysen, endoscopin och massa annat tipsar dom om att kanske göra besök hos.
men ambulansen. då rynkas det på näsan.
"vad ska du i en ambulans att göra?" som att det inte fanns något att lära där.
joooo kanske se hur arbetet där funkar. det är väl lika akut som på akuten. FÖR FAN ville jag säga.
jag kanske förstår deras tanke, men när man tar initiativ ska man väl inte snoppas av sådär.

dessutom har adjunkterna mage och ändra datum för våra två seminarium så att de hamnar inom loppet av nästan en vecka. de ska annars ske var tredje vecka.
inte en tanke på att vi ska hinna göra dom och maila in en disposition 3 dagar innan.
jag protesterade som vanligt men utan reslutat.


annars bjöd dom på lunch, pluspoäng.
min och saras avdelning såg rätt mysig ut och inte alls kall, steril, upplyst eller grön som det känns annars.
helen sa jag bara hej till.


dock finns ju fortfarande ett stort minus. 1 h 20 min buss varje dag fram och tillbaka.
thats life!

så fort jag kom hem och fick duscha vaknade jag igen och energin kom tillbaka när jag satt på balkongen i solen!
i entrén i karlskoga har dom en pressbyrå. det luktar kanelbulle långväg. där gick vi ett antal gånger idag.
så idag överraskade jag p med ett bullbak!
det var inte igår. kanske senaste hemkunskapen typ.
nu ska de smakas av!


solen och socker. mina fina bullar.


e.

jag satt på balkongen med datorn. solen sken och värmde även om vinden enbetet försökte kyla.
tog en promenad och en cykeltur.
mina äldst bevarade basketskor återfanns igår på mam o paps vind.
de var inte mina första, men mina första riktigt bra och sköna när fötterna slutat växa.
jag gick promenad i dom idag. de må vara stans mest slitna, men de håller fortfarande måttet, i alla fall för promenad.
åh nike.
de innehöll även ett extra par av mina fotinlägg jag fick utprovat hos doktorn för ett decennium sedan.
efter det sa de att ja får ett par gratis om året.
tror ni jag uttnyttja det?
dumt att jag inte gjorde det.
nu kostar det säkerligen en förmögenhet.

annars har jag trätt blommor och blad på tråd och pyntat balkongen med.
det börjar arta sig. ett vettigt golv är nu nästa anhalt.





e.

tiden på ortopeden tog slut i fredgas. jag bjöd på kakan som jag haft med mig till alla praktikplatser och den är alltid lika uppskattad.
tur att Mia tyckte om den mycket. för den var till henne.
jag kommer sakna henne på måndag och sex veckor framöver.
buhuuuu.
på fredagekvällen hängde jag och p på lite fölk i klassen på BMB på after work och lite gratis käk. och det blev mest, äta och ta en öl och gå. för vi fick inga bra platser och vi kände inte för att stanna och bli fulla.
istället sprang vi till systemet som hade öppet i 10 min till. haffade en vinflaska att dela på.
på vägen ut var det en krokig stackars tant som med en minut missade stängningsdags och fick vända.
visst hon kunde varit alcoholic men jag tyckte bara synd om den krokiga lilla tanten.
så synd att jag nästan tänkte ge min flaska.
istället vandrade vi hem till sis och tänkte oss pimpla flaskan och tjöta med dem.
men jag vart så ofantligt trött att jag mest orkade en timme och konstigt var väl inte det då jag jobbat 11 dagar I RAD!
så p och jag gick hem och myste istället.
vi gjorde ett försök vid halv tio att se på film.
båda somnade.

lördagen spenderades med att länsa våra konton och köpa balkongmöbler.
jag hade mian mintgröna ballerianskor på mig. en tjej i 8 års åldern tvärstannade framför mig med sin pappa och sa:
"sådana skor vill jag ha!"
pappan: "du får fråga vad de kostar"
flickan: "dom är så snygga!"
sedan tänkte de köpa mina, men jag sa att de var nog lite stora.

på eftermiddagen fick vi middag ute i sommarstugan hos mam och pap.
stek bjöds det på, smarrigt!
vi stannade inte överdrivet länge där heller.
jag och p grejjade lite innan vi kom hem och väl hemma med en godispåse som av någon andledning gick i rosa denna lördag kollade vi robinson och sedan vart vi rastlösa.
vi speldade twister och ritade gubbar, sådana gubbar som man ritar en del var och viker och sedan får man se vad det blir. väldans skoj!



nej nu orkar jag inte se solen och sitta här.
greja med balkongmöbler och kanske en picnic står på schemat.
hej sol!


(imorgon försvinner livet i sex veckor. praktik i karlskoga)


e.

du känns ibland som en T6a.
(en sköterskeelev som går termin 6) istället för 4 som jag går.
det var det bästa beröm jag kunde ha fått.
tack mia. tack för allt. du har varit så himla bra.
hur ska jag kunna tacka dig?
efter det berömmet blev jag lite bättre i själen. slutbedömningen gick också fint.
maj pratade och pratade. och jag säger vad jag tycker.
det gick bra.
men för bra får det inte vara.
efter ett misslyckande med en annan sak som egentligen var en skitsak höll jag på att börja stortjuta framför mia och patienten. inte för saken i sig. utan för allt annat som strulat och känns tungt nu.
det var som tur lunch efter det.
gick på toa. skulle skicka ett sms.
ringde istället och släppte spärren.
torkade ur ögonvrårna och satte mig i solen och åt lunch.

dagen blev bättre.
satte mig på torget i solen och väntade på min sol.
p.
sedan gick vi hem och ät sushi i kvällssolen på balkongen.
hemmagjord plus sex köpta bitar.
(balkongen som aldrig blir iordning gjord... soon soon.)

nu ska jag baka till seminariet imorgon.
seminariet ja, jag har ialf en idé till idéseminariet.


e.













känslan jag har i kroppen är skrämmande lik en känsla jag hade då.
en känsla av att det blir bra och sedan luras man vid målsnöret.

en känsla jag aldrig trodde jag skulle och vägrat känna igen finns. den ligger och skakar under huden.
livrädd. livrädd för att sveket ska komma. som det gjorde då.
en annan känsla jag glömt att jag hade har också slagit sig till ro. den känslan ser på min kropp som inte jag ser på den.

i och med detta har allt jag jobbat med och byggt upp börjat rasa. de saker jag visste var en sida av mig som inte var bra. de saker som gjorde mig till någon jag inte ville vara, jag var nästan i mål med mitt arbete, men nu känns det som jag är på ruta ett igen.

inget har hänt. inget kommer hända.
men vad ska jag tro?

det enda jag vet är att VARJE gång jag känner mig rätt nöjd och även säger detta högt till någon, ja då är det som att någon hör mig och tänker att där på toppen ska inte erika stå, dags att putta ner henne.

som jag och min kära syster pratade om att jag har svårt att njuta av om det faktiskt är bra, för så här kommer det inte vara länge till. nu kära syster kände jag efter och lät mig säga att det var bra.
VARJE gång jag gör det slungas jag ut för toppen.

jag vill tro att det bara är några dagars lugn och insikt som måste infinna sig och sedan är jag tillbaka.
värst är om allt återgår, men jag innuti har tappat allt jag byggt upp.
åhhhh.


på detta är det heltidbedömning av min sex veckor på praktiken idag.
mia... beröm mig! orkar inget annat. kommer börja stortjuta vid minsta negativa grej. inte för att jag inte kan ta det utan för att jag är sjukt svag at the moment. plus enormt trött.


jag drömde en jobbig dröm igår natt. känns inte som jag vaknade ur den.


e.

har städat för att överraska p när han kommer hem.
har köpt en ny blomma i sovrummet för att liva upp.
försökte göra matlådor så att det även fanns till p imorgon.

ingen idé att göra sig till.

p och killarna är fast i påsktrafiken och han missade sitt tåg från uppsala och hem.
han kommer kanske kanske mitt i natten om han inte till och med får sova över i uppsala.
och eftersom han inte kommer hem i tid kommer han inte behöva någon matlåda.

ja jag säger då det ingen idé.


men helgens jobb är över.
underlig känsla i fredags att från sjukhusmiljön kliva in på gamla jobb lokalen.
men jag var snart tillbaka i gamla vanor som jag kan i sömnen.
trött? JA.
men imorgon ska man upp igen, då är det praktik.

jag har fått årets första myggbett.
jag säger bara PASSA ER för årets första myggor.
de vill åt allt de kan.
jag fick SJU bett på påskaftonskväll INOMHUS i sommarstugan.
det KLIAR.

nu ska ja slappa lite och sen in i det digitala mörkrummet igen.
mi lajki.


e.


inte en enda puss i påsk fick man heller.
jo från matilda!

tokcyklade till jobbet. på 4 minuter.
tok cyklade hem.
gjorde en fin räkmacka. hällde upp påskumust.
sedan dess har jag suttit här och gjort det jag älskar allra mest.
försvinna ur tiden in i mitt digitala mörkrum.
porträtten på becka till hennes mors familjealbum börjar arta sig.
detta är också utkast och återigen... färgerna här är inte som på orginalen.
tror ni becka och hennes mamma blir nöjda?

jag borde ha varit på väg i säng för länge sen.
har en tuff dag framför mig på jobbet imorgon.
sjunde dagen på raken nu. och på tisdag fortsätter jag!
weeiiwooo.


ringa p på fjället och nanna kudde.

e.

åh nu borde jag byta om och sitta på cyklen till jobbet.
NU ska jag göra det.
bröjar om 18 minuter.
vill helst sitta och göra klart bilderna på rebecka.
här kommer ett utkast på två av alla porträtt vi tog av henne till hennes familjealbum som hennes mamma gör.
de är inte klara någonstans och färgerna blir mycket sämre här än de är.
struntsamma.
becka är fin.

nu jobb.

åh bråttom.

e.

snabb blogg.
jobb jobb jobb.
nu på förmiddagen ska jag fota rebecka.
sedan ska jag jobba kvällen.
igår jobbade jag förmiddag och hann med en påskmiddag i stugan på kvällen.
matilda letade ägg. liter bilder från det så länge.
nu ska jag kamma håret och gå ut med kameran.

gla pösk till er, och njut ni som är lediga!


e.

det är mycket att göra för en gräsänka.
så mycket att hon inte hinner blogga.

i onsdags drog p till tänndalen.
jag är inte bitter.
jag ska bara jobba och praktisera 2 veckor i streck.
praktik fram till igår.
jobb from idag till måndag sedan på tisdag börjar praktiken igen.
jaja. det är pengar. kommer känna mig helt grön nu när jag ska till jobbet igen.

tog en spontanferre med börret igår.
något kassan inte hade råd med.
och skallen säger, varför erika, varför.. nu har jag så ont!
men sköj va det.

under veckan har jag knappt gått med Mia på avdelningen.
jag har varit på operation, på uppvak och i slussen samt att jag haft en dag med salansvar.
så nu är det bara en vecka kvar med Mia och lila gruppen.
tråkigt.

har hittat en gammal låt och dammat av den.
då efter Nelly Furtado hade skrålat ut att hon var som fågel (I am like i bird) och de andra hemska låtarna och då innan hon blev omstylad och räddad av Timbaland och sjöng promiscuous girl och lite så.
emellan det gjorde hon en fotbollslåt, svinbra, väldigt skön att ha i lurarna när man cylar.

FORCA

bakis på det sköna sättet.
lite trött, lite mer sugen än vanligt på sögglig mat osv men inte dålig.
då har man blivit gammal när man bli glad över att inte vara nästin-intill-döden-bakis.

det varit en skön slapp dag med pussar mot p s varma hals i motljus av en varm vårig kvällssol.
det har även varit hockey och pizza. slisk och slask och en mycket se värd film, Felon.

genomgående under dagen har detta surrat i mitt huvud.



balkongidéer.
åh vill ha råd och tid att göra allt nu.
än så länge har jag bara en lysande ljusslinga med trollsländor.
vill ha mycket mer. en liten saga ska det bli där ute.
trallgolv. fågelbur med massa grönt. grönt i plats och grönt i riktigt levande grönt.
kitsch, lantliv, nutid, dåtid. allt på en gång nästan.

imorgon ska jag praktisera kväll.
hinner kanske med en sväng till någon loppis för att spana in lite till mitt idéfyllda huvud.

imorgon ska jag först vara i ortopedslussen sen ska resten av kvällen spenderas på ortopedavdelningen.
glömde visst säga till min handledare att jag ska till slussen några timmar först. hm. ordnar sig.

verkligen lyckad kväll igår förresten.
stora lyckan kom när eurotechno medlyt kom. inleddes såklart av La Bouche och avslutades med Leila K.
det ska vara en Kerry för den uppgiften.

e.

ikväll ska vi på kalas.
jag tar med ett paket, musik och muffins beställda av värdinnorna.
de fyller 25.

så här ser jag ut när det är kalas


nej ska spritsa vitchokladfrosting på muffinsen när jag kommer till ida så dags att röra på sig.
solen skiner.



e.

jag är en nostalgisk typ.
jag tittar gärna över axlen, läser gamla inlägg, gamla dagböcker eller dammar av gamla fotaalbum.
jag tycker om det som varit och det som kommer bli historia.
jag förbereder mina avsked långt innan avskedet kommer.
för det är så jobbigt och vemodigt med avsked för mig.

det är min ena sida.
å andra sidan är rastlös och vill gärna börja nya saker.
det klyver mig i tu.
ska man börja nya saker måste man ofta avsluta det gamla.

som ni förstår går dessa två starka sidor hos mig väldigt emot varandra.
men samtidigt kompletterar de varandra.
för när jag avlsutar så vet jag att jag någon gång kommer titta tillbaka.
njuta av det som varit, längta tillbaka för stunden men sedan njuta av det som är nu.
på såvis får jag återuppleva mina gamla minnen genom min vemodiga sida samtidigt som den nyfikna raslösa sidan driver mig framåt, mot nya minnen.



jag är tjugofem. tjugofem är lite. ibland mycket.
jag tycker jag hunnit med mycket.
bland annat:

bott på en ö inte större en Orust och där klarat IELTS Exam, Malta.

i princip jobbat så många timmar man får plus lite till för att ha råd med en flott fotoskola i Florens, dit jag också flyttade.

jag har varit nära att ansöka om klippkort hos RyanAir för att jag ständigt flög med dem en period.

jag har haft ett hemligt förhållande, som fick luft i mörkrummet och i filmframkallningen.

jag är säkert en av dem som betalat flest och mest övervikter till Ryan Air, tror för övrigt att övervikt är deras överlevnad, SVINDYRT!

söder var min dröm och trodde länge att bara man har Södermalm så kan inget gå fel.

jag har slickat arseln för att försöka nå dit jag vill, tills jag insåg att jag inte är någon rövslickare och lät fotografjobbet vara vad det är, EN STOR PASSION.

jag har varit fotograf assistent så jag på riktigt blödde om mina fötter.

jag har festat nätter igenom tills vi såg solen gå upp över sanden vi borrade ner våra fötter i.

jag har suttit bakom någon på en vespa och fått se hela Malta by night.

bott i Hamburg och chansat allt på ett kort för kärlek vid första ögonkastet.

gett FAN I ALLT och gjorde en säsong i Aiya Napa när allt var så SKIT-I-HELVETE det kunde bli.

landat där jag började och hittat kärleken och utbildningen till yrket jag ska kombinera med min passion.

stått på ett berg och sett hela Florens lysa under mig.

lerat, kärat och alkoholiserat ner min kropp på festivaler.

bott i en resväska under två års tid.

druckit fruset vin på en iskall uteservering, är det min sista kväll så är det.

glömt mina studioblixtar på en transferbuss mellan Florens och Pisa.

åkt från Italien till Hamburg för att träffa en vilt främmande människa för en helg som jag tror är en kärlek, som också blev min kärlek, dock inte min eviga.

plockat disk med afrikansktyska killar jag knappt kunde prata med på mittextrajobb i tyskland.

läst fotografi efter gymnasiet på  en skola ute i de värmländska skogarna.

åkt på tjejgängscharter.

fått för mig att Åland skulle vara bra att sommarjobba på och gjort en sommar där.

förälskat mig i kroatiens underbara hav.

sett människor somna in.

träffade en man en tid. en gång satt vi på en handduk på en strand och kysstes. han bar jeansshorts och seglarskor. vad tänkte jag på då????

blivit sviken av den som jag aldrig trodde kunde svika.

blivit moster.

varit ute i ingenstans i det Florentiska området och hälsat på ett gäng som bodde minst sagt under speciella förhållanden. en tjej färgade garn av naturen hela dagarna.

varit sambo. blivit sambo. fått ett HEM.

gått in genom hemliga dörrar till hemliga klubbar som man tror är livsfarliga, men i slutändan är de bara hemliga och väldigt roliga eller ja konstigt roliga.





snart börjar hockeyn. så listan av det jag bland annat hunnit med från studenten till tjugofem får ta slut för denna gång.


e.

förra inlägget om hur studenten får nya vårkläder för en billig peng fortsätter.
idag när jag köpte en klänning att sy om sa kassörskan att studenter har 10% rabatt!
om jag hade vetat det så många gånger jag handlar på Myrorna.
det är inte ens dyrt från början, men ändå, studenten vill åt alla kronor att spara.

kreativiteten fortsätter.
efter glassen i solen igår fick jag nya vårkänslor och idag sydde jag en ny kjol.
kanske kan ha den imorgon på ida och elins kalas?



vi får se med den saken.

förövrigt vaknade jag med en ond hals. hörru du lilla rara halsen, skona mig, jag har inte lust eller tid att vara sjuk just.
jag vill inte missa en timme av min praktik! den ger så mycket och alla timmar är nödvändiga.
hänga blod, blanda antibiotika, dokumentera, prata in patienter, planera dagens arbete och få en mycket bättre blick för vad en sköterska ska ha koll på och ansvarar för.
fortfarande sjukt mycket och förstår inte hur jag ska stå där en dag och klara mig på egna ben.
hua.
jag förtränger hela tiden karlskoga som blir min sista placering. nu när våren och solen tittar fram njuter jag ännu mer av att kunna cykla till praktiken. dessutom trivs jag vädligt bra och kommer sakna min handledare Mia när den dagen kommer.
äh inte tänka på det nu. två veckor kvar ju!

idag har jag lämnat in ansökan till ett stipendium.
många papper blev det. men in kom det.
nu ska jag bara fajtas om pengarna med tusen andra.
jag är värd dom inför USA projektet.

ikväll är det hockey kanske blir det ett besök på Pitchers för att se denna omgång.
we will see.

e.