det finns en sommarstuga, långt bort.

sen 15 januari 2006 har det inte varit som alltid.
nu ska jag ge mig på ännu ett land. malta, italien, tyskland och så kommer cypern.
nu menar jag länder att inte bara besöka utan stanna i ett tag.
egentligen är jag för svag för detta. för ett nytt land. nya rutiner.
men det är ju inte som förr då jag åkt själv och stakat mig fram i början tills det blir flow.
kan ju dock hända att det bara blir ett besök, två veckor och hem, det vet vi ju inte.

cypern har linda, cypern har engelska och svenska, cypern är bara som en sommarstuga långt bort för att rensa skallen med.
sist jag reste iväg själv och blev mött av en främling på flygplatsen var första gången jag åkte till rouven. fan vad ont det gör i mig att tänka på det. för din skull kom jag! du var likadan mot mig. vart tog det vägen?
ajajajajajajajajajaj.
daniel, rouvens vän jag sett en natt på en klubb i florens och en fem minuter på en vingård skulle hämta mig i lubeck och ta mig in till hamburg ca en timme bort. sen skulle jag hänga med honom till rouven slutade jobba. jösses.
nu ska lindas frittevänner ta med mig i deras buss fast jag reser med ving. sen kommer linda.
då känns rouvengrejjen liiiiiite mer nervös.
åh inte tänka på det nu erika inte tänka på den gången den helgen då allt bara föll på plats. då vi sa allt det där.
då vi blev VI.

för dig.

vänner är det bästa man har. linda tar emot mig med sin famn och har lovat att göra sitt bästa för en supersommar. lisa kör mig till arlanda från karlstad och anna lurar på mig ännu en sommartröja.
imorgon ska jag ringa linda i usa. hon är som ett hål i mig just nu. saknar henne som tusan när det brister och man bara vill ringa.

jag försöker inte titta tillbaka.
det blir lite lite lite lite bättre. mikromillimeter för mikromillimeter.
men jag är jag queen of nostalgia.
jag har mött saknad förut. men inte denna. denna tar över allt.
ibland är det svårt att vara stark och inte följa sitt hjärta.
losing you.
is it my words or my silence?
wont you tell?

image137
de som tror. de måste känna sig trygga.
mm det är mina bilder av några timmar i split/kroatien innan hemresa.



e.



sommar.

image136
ah kavalkad i sommarshopping. nu har jag allt när som på högtalare och ett par flipflops till.
allt fick inte plats i bilden. jösses så jag har shoppat senste veckan.
tillfällig terapi. jag kommer vara brun och snygg. det enda jag kan fixa snabbt är utsidan.
insidan kräver ju sin tid.
det kommer ta en jävla tid. nog har jag varit kär förut.
men den här mannen var den första jag verkligen tänkte RIKTIG framtid med. så ni fattar ju bredden av det hela.

men skit i det nu. jag bara måste skita i det och det är just var jag gör när jag flyr fältet mot cypern och linda. flyr kanske från något jag borde deal with men jag har dealat nog just nu. jag kommer ingenstans med mig själv jag måste få något annat i skallen så jag kan rensa upp sen.

först ska jag rensa skallen från snor, feber och hosta.

e.

indonesien.


alltid lika trevligt med bekräftelse.

fick mig en tankeställare idag. man kan även börja sjuksköterske linjen till våren och få se indionesion eller dylikt och ta dykcertifikat i höst. med rogga. han ville åka med mig 1-3 månader i höst om jag inte kom in.

det lockar. för de länderna åt det hållet vill jag uppleva och jag vill dyka.
och känslan av att inte ens vara attraherad av mannen längre gör det bara bättre.
då kan jag gå där och bara vara snygg, för jag fick mina erkännanden. jag har fått dem förut. men nu kommer de mer rakt och ärligt än förut.

jag vet att det inte är därför han vill resa med mig, kanske lite, men mestadels inte.
det finns en ånger över att han inte har mig längre. det finns en attraktion till mig fortfarande.
jag känner NOLL och INGET. såklart nu också när hjärtat blöder för någon annan är det svårt att fokusera på ett ex sen förr som dessutom betett sig underligt och härjat runt med.
nej. det är ju rätt givet att jag inte känner något.
men redan innan herr tysk och innan malta fanns den ickekänslan. efter malta var den definitiv.

det är för sent min gamle vän. allt det du insett såg jag då och försökte få fram men murarna till ditt hjärta är så höga och du släpper inte in någon fullt ut speciellt inte med den skillnaden som ligger mellan oss.

jag vill inte kalla det hämnd. men det känns skönt att veta att han insett det han insett och att jag faktiskt inte var ute och cyklade under den där tiden gällande hans känslor.
jag sa då att som jag kände kan man inte göra ensam. kanske kände jag mer kanske inte.
men kände gjorde han. det visste jag. och rätt var det.
nu fyra år senare. eller ett o ett halvt år. beror på var man ska se slutet.

hur det än är skulle vi funka i en bugalow i indonesien.
och jag vill ditåt och jag vill ta mitt cert.
en termin är inget. en termin senare.
kanske.
vi får se.
hur jag lever och mår efter stundande äventyr;
cypern med peo och robban!

e.

4 in the morning.

okej jag vakande 5.28 nästan 4.
alltid samma visa när jag ska resa. blir sjuk innan. feber och snor.

när man är sjuk blir man ynklig. då saknar jag en varm famn.
rouven. då vill jag inget hellre än att vakna hos honom låt han stryka sin hand över mitt hår.
så kom 4 in the morning på rutan och jag insåg att det var denna jag skulle skicka honom med de andra breven.


Wakin up to find another day
The moon got lost again last night
But now the sun has finally had it?s say
I guess I feel alright

But it hurts
when I think,
when I let it sink in
It?s all over me
I'm lying here in the dark
Watchin you sleep, it hurts a lot

And all I know is you have got to give me everything
Nothing less 'cause you know I give you all of me

I give you everything that I am
I?m handin over everything that I?ve got
Cause I wanna have a really true love
Don?t ever wanna have to go and give you up
Stay up till four in the morning and the tears are pouring
And I wanna make it worth the fight

What have we been doing for all this time
Baby if we?re gonna do it come on do it right


All I wanted was to know I'm safe
Don?t wanna lose the love I found
 

It?s not fair, how you are
I can?t be complete, can you give me more



Oh please, you know what I need
Save all your love for me
We can?t escape the love
Give me everything that you have

image135

en gång i tiden var jag lycklig.

e.

datumet är satt.

ikväll är det kalas. men erika ska upp och jobba och är sliten från gårdagen.
så hon håller sig inne och bokar resor.
den 4 juni åker jag till cypern på obestämd tid. ja jo längre än sommaren blir det ju inte.
men det kan bli två veckor eller två månader.
we will see.

det blir till att väcka liv i robban och peo igen.
gryyyyymt!

kasta tyskar och tankar i väggen.
sluta med de sömnlösa nätterna och leva.
ja det är slut och hjärtat blöder fortfarande och jag älskar honom still.
men mitt liv kan inte stå still för detta.
det var kemi mellan oss men tiden passade oss inte.
kanske sen. kanske aldrig.

nu ska jag fokusera på E R I K A.

även om detta inte är den bästa idén och folket där nere är störigt så är linda johanna där.
kjelle. robban.
linda.


image134
hörru. jag laddar med musik.

e.


vill man vara fin får man lida pin.

låter löjligt för vissa kanske. men inte för mig. jag har låtit den där swarovski asken ligga med sitt innehållande bling bling. idag provade jag det. hade det inte varit för mitt ny pålagda smink hade jag storbölat. nu blev ögonen bara tårfyllda till sin yttersta bredd.
aj.
nu ska jag ut och roa mig lisa och terese. ska tänka på att jag har dom istället för att vad jag har runt halsen.

image132image133

vill man vara fin får man lida pin.



e.

det blir bättre imorgon.

vaknade och grät.
igår sa jag till mig själv det blir bättre imorgon.
det enda jag drömde om var HAN. hemskt var det också.
jobber ringde och ville förlänga mitt kvällspass till dag + kväll 7-2130.
jag var för trött för mitt eget bästa och fick för mig att jag inte hade tid och tackade nej.
sen vakande jag i gråt från drömmarna och ångrade mig.
det hade varit perfekt för att slippa tänka och en massa pengar.
dessutom hade jag inte alls så mycket att göra.
klockan var 6.23 när hon ringde så jag var inte riktigt mig själv.

jag slet bort tårarna och gav mig ut istället.
där ute upptäckte jag att jag gått ner en hel storlek eller jag får på mig den storlek jag trott jag haft men i hemlighet inte haft. men nu har jag den. linda johanna kunde stå med madrass i sitt boende den första tiden.
så jag kan komma oavsett hur det blir för anna. GÖTT!
då behöver jag inte hänga upp mig på henne men samtidigt slippa bo själv.
sen fick jag 7-16 passet på söndag vilket innebär storhelgs tillägg, en massa pengar.

kanske blev det bättre idag.
kvällspasset kvar på jobbet, vi får väl se, sist spydde jag ju nästan av stress när jag kom hem och han var skit mot mig.


image131


e.

glädje.

när blev träden gröna utanför mitt gamla rumsfönster?
när slog dom ut?
när blev våren tillåten, även om den inte är varm än så ska våren vara glad.
varför kan inte min vår detta år få vara glad?
förra året var ju inte glad den heller dock var den inte såhär svart, men ändå.

varje morgon säger jag åt mig själv allt det där ni säger till mig;
klart du inte kommer vara ensam hela livet.
tänk på allt det dåliga med honom.
du är så mycker mer.
du duger.

det jag säger till mig själv som ingen annan säger är;
hata honom!

hur jag än försöker säga det ni sagt eller jag säger går det inte.
jag försöker verkligen.
ju.
jag går till jobbet. jag dansar om helgen. jag träffar mina vänner.
jag försöker göra allt för att bli glad.
varför kan jag inte då få bli glad?
jag försöker hjärntvätta mig själv. men allt är för starkt.
hela han är för stark i mig.
 

försöker säga och tro på det;

I could have another you in a minute
matter fact he'll be here in a minute - baby

I can have another you by tomorrow
So don't you ever for a second get to thinking you're irreplaceable

So go ahead and get gone
And call up on that chick and see if she is home
Oops, I bet ya thought that I didn't know
What did you think I was putting you out for?
Cause you was untrue

So since Im not your everything
How about I'll be nothing
Nothing at all to you
Baby I wont shead a tear for you
I won't lose a wink of sleep
Cause the truth of the matter is
Replacing you is so easy

Don't you ever for a second get to thinking you're irreplaceable


jag vill tillbaka till mitt leende. till lycka. glädje och skratt.
för en månad sen log jag.

image130


e.

kippar efter luft.

image128
and it hurts with every heartbeat.





så återgår vi till det vanliga.

helgens fester var över och jag vaknade på hans födelsedag utan att kunna gratta honom.

han fick ett sms där jag tydligt sa att jag ville säga grattis men att han inte var värd det.
nu ringde jag även. utan svar. så då kan ingen skylla på att jag var dum och inte sa grattis.
återigen är han idioten och jag är nere under sulan igen.
jag hade kul i två dagar i alla fall.
man får vara glad för det lilla.

spela pingis klockan fyra på natten med systeryster var inte igår. det har nog aldrig hänt för övrigt.
men dans runt stång har hänt. men det var verkligen inte igår men det behövde hon.
min stora syster är nu stor. trettio. nej jenny vi ska inte tjata om numret.
du passar fint vid stången även om du går mot di förti som mamma säger.



jag vill bort. jag vill lära mig andas igen. jag vill vara glad.
jag vill hitta styrkan igen.
när?

e.



image126
när orken inte vill. när smärtan är obegriplig.
då ser jag ut som jag gör här.





vanlig vodka.

image121

"jag har köpt VANILJ vodka kvällen till ära"
efter halva flaska såg vi att det stod VANLIG vodka.
jösses jag låg dubbel.

vill inte göra någon besviken. vill inte att någon ska ta åt sig på fel sätt.
kanske handlar det bara om att jag kommit en liten liten bit längre.
skitsamma. varför ska jag be om ursäkt för?

igår kväll var första gången sen jag kom hem jag kunde asgarva med alkohol i kroppen.

förfester är alltid bäst. eller så kanske det berodde på att vi gick till arena.
jag var en tant. jösses så små alla är.
men jag hade kul och skönt nog vaknade inte anna och jag i en pool.

halvpizza kirrar bort bakfyllan och nu laddar jag för jennys kalas.
hon har blivit stuuur och gammel. 30 år igår och ferre idag!
jag står för underhållningen, fast det gör jag ju utan att ordna lekar .. hö hö.


image122

det går ta mig fan upp och ner värre än någonsin just nu. fick ett bryt i onsdags kväll igen.
mardrömsdag jag inte ska tänka på nu när jag för några timamr lyckats tränga bort de isblå ögonen.
men jag var spyfärdig efter jobbet av enbart stress. jag fick verkligen hulkningar. så började mardrömmen sen spädde herrn på det om man säger så.
mer än så tänker jag inte förstöra en äntligen positiv blogg med. det får bli en annan gång.
i ett annat liv.



image125

jag var het med stenkoll.

inne drickat är: rosevin
(källa: ola)
nagellack man bör ha: svart även om det nog tillhör vinter/hösten mer och neon och metlliclacken är hetast så håller det ändå.
accessoar måste: liten väska (ska vara så liten att den bärs i handen i vår) och breda svarta bälten i skinn

(mitt bälte dock rullat ihops sig mellan magen och brösten och det är fuskskinn... but hey.. snyggt när jag står upp och väskan är en kuvertväska)

image123

johan checkade ut tidigt igår. märkte inte alls att de bar iväg med drycken.

image124

för han hade ju koll på läget innan.
det är det bästa när ola och johan är med, träffar aldrig fel med live musik.



e.

half baked.

image115

det är så enkelt att lura någon med ben och jerrys half baked. viska i örat att det är en paus.
detta hände på riktigt fredag innan lördagen då jag åkte.




image114

lura henne för att sedan skicka halva hennes liv i två paket som om inget hade hänt.



inte ens den gamle rogga fick tankarna på annat håll. snarare tvärtom.
när jag stod på gasen hem rann tårarna. för det enda jag vill är att komma hem. hem till warnstedtstrasse 53 och ligga i hans långa armar och titta rakt in i hans isblå ögon.

jag vet inte var jag ska ta vägen.

allt gör så ont. överallt.
nu är du borta. ett eko i mitt huvud där jag kommer ihåg alla ord du sa.
jag faller isär innuti.
du går iväg.
jag är hjälplös.
ibland önskar jag dig allt det sämsta för du ser inte mig som du borde.
i just miss you.




i just love you.

e.

hängskinn.

jag försöker att inte titta tillbaka men överallt finns dom. även där vi inte varit.
dofterna av oss.
försöker men jag dör fortfarande i varje steg jag tar.
som om allt i mig går sönder.

regnet öser ner och det enda jag vill är att vara under ditt paraply.
jag har inget paraply.


regnet slog utanför. jag valde en annan sida idag.
tittade på priserna bort och drog på mig bikinin.
det kändes ganska bra med de små trosorna och den lilla fjärilen på mitt bröst.
när jag lyft upp brösten med bikinin.

bikinin kändes bra för min vikförlust.
men allt har bara rasat neråt av förlusten. bröst och mage.
dock har jag börjat en annan del i depressionen då jag börjat äta igen.
på konstiga tider och hysteriska mängder. och svält emellan.
nej jag spyr inte. nej det är inget sånt.
det är sorg, saknad, övegivenhet, hopplöshet, panik, ångest och ilska som gör det.

så när jag väl ska använda den där biknini är det nog inte lika bra längre.
hellre lite hängig i skinnet än fet och uppstoppad. ha.







It hurts with every heartbeat


e.

it hurts in every heartbeat.

Maybe we could make it all right
We could make it better sometime

Maybe we could make it happen baby
We could keep trying
but things will never change

So I don't look back
Still I'm dying with every step I take
But I don't look back
Just a little, little bit better
Good enough to waste some time
Tell me would it make you happy baby


And it hurts with every heartbeat

It hurts with every heartbeat



jag är hungrig. jag kan inte äta. jag väntar igen. igen och igen. jag ringde. nej kanske. arg. nu kommer han inte prata. jubel idioten har visat sig igen. han är den största. efter kommer jag. som en hund. dock en hund som bits. men den följer ändå. trots ilskan. trots besvikelsen. trots sorgen.

hur gör man?

panikslagen i att jag faktiskt förlorar honom.

e.

lycka?

det när liksom inte meningen. varken tillfällig eller hållbar lycka ska vara hos erika just nu.

sara kom förbi med emma. det var trevligt. skulle nog vara riktigt skoj att festa med henne på lördag.
efter att hon gått gick det utför.

hämtade paketen på posten. pakten. som en smäll på käften. ringde tysk för att säga att allt inte var med. det visste han och trodde jag visste. så blev jag ledsen arg och förstörd igen. du behandlar mig som trash skrek jag.

så puttrade jag mot kil för att göra naglarna. en hade gått av. gratis pålagning såklart.
påvägen hem bestädme jag mig. nej erika prata inte med honom ikväll. du blir bara ledsen om och om igen. jag belv stark med musiken eller stark, men arg istället för hopplös.
åkte upp med paketen och skulle sedan ner med bilen i garaget så tänkte jag en cola till maten är jag värd.
åkte till ica emellan.
PLUPP när jag stängde dörren flög en annan nagel av. en bagatell kan tyckas men i det stora sammanhanget kunde jag ha smulats ner till en hög av gråt.
satte mig i bilen och undrade om jag skulle ringa nageltjejen. äh nu skiter jag i dessa naglar. fast de är ju de enda fina på mig just nu tänkte jag sen.mobilen ringer. tyskt landsnummer.
nu! nu ringer dom. NU!
jobb över sommaren i tyskland.
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN.

hade dom kommit på lite tidigare att ringa mig kanske vi hade haft ett nytt försök. då kanske vår situation förbättrats när jag fick ett jobb. jag fick inte ens chansen!!!
livet är så orättvisst. inte ens naglar kan man få ha när allt annat är skräp.

sofia ringde igår ialf. det gjorde mig glad.

e.

och nu vill inte datorn ta emot mina kamera och bilder heller.
det är roligt nästan varje dag.
suck.

överleva.


finns det några bra slut när hjärtat ofrivilligt slår för den som skadat en?
för det är ju ett bra slut jag försöker få med allt detta. jag kommer aldrig få det.
livet är inte alltid rättvist och erhåller inte altid med förklaringar.
även den bästa kille jag träffat kunde förvandlas till en feg skit, hur ska man nu våga lita på om det var svårt förut?

medan Al Gore visar hur världen brinner upp och större problem än mina hopar sig i Babel dövas mina problem.
skönt tänker jag.
men när man kommer hem till ett brev med två papper där jag ska skriva på att hans adress inte längre är min adress och att Hamburg inte är min stad och sedan innehåller kuvertet inget mer. jag snyftar in i det tomma kuvertet.
då kan jag inget annat än att skriva det där mailet jag skulle skita i att skriva och stortjuta, igen.

marie lever trots att hennes bästa vän dog.
ida andas fast hon förlorade sin pappa.
sofie kämpar trots sjukdom.
monikas hjärta pumpar även när hon tar hand om sin man som har blivit ett paket av MS.
troligen finns björn eriks föräldrar kvar även om deras son dog i ett hål.

då ska väl min kropp orka trots ett sönder slamsat hjärta?


mina vänner är mitt allt.
en av dem åkte idag. hoppas du får en underbar resa.
kom hem snart.

e.



linser.

image112

jag har  skaffat linser. de ser bara oss.
inget annat når näthinnan.
om och om igen spelas filmen på hinnan.
den kommer bli repig och hackig.

image113

till och med när jag försöker zooma ut syns det.

e.

under månen.

image110

jag skulle ha kul nu. jag och mina. jag hade bestämt mig. det var ju han som gjorde ett big mistake, det ser ni ju! så han borde vara ledsen.
kvällen slutade inte som jag bestämt. inget blir 100 % kul med vetskapen att han är borta.
jag försökte verkligen. men när jag pratade gick folk förbi. när jag fått upp humöret igen halkade jag omkull. när vi kom ut dansade jag mig svettig men kände mig på helt fel plats total fel. men jag trängde bort alla tankar och gav mig fan på att ha kul.
men jag kan inte säga att jag hade det.
för någonstans långt bak kokade alla tankar och hemmakänslan jag inte gillar låg som vanligt som ett täcke över hela den blå månen.
jag ska inte vara här.
you are making your biggest mistake
ever.

e.


image111

ment to be.

varje kväll när jag ska sova måste någon sitta och prata mig till sömns. eller så slår jag på p4 och karlavagnen. där är det röster som inte rör de känslor jag vill få upp.
jag är som en femåring. jag klarar inte av att somna utan godnattsaga. jag klarar inte av ensamheten.
första dagarna hulkade jag och snorade som en femåring. mamma fick bara sitta där. mala och mala. om allt och inget.
när jag väl somnar är jag befriad (då jag inte drömmer om oss eller honom).

så kommer morgonen. den första tusendelssekunden tror kroppen att allt är över. jag lever.
sen rasar himlen ner över mig igen.
när jag väl tar mig upp ser jag frukosten växa och jag förmår mig inte äta.
nu först efter en vecka kan jag äta när jag har folk med mig som distraherar mina tankar. som tar bort allt.
det har gjort att jag kunde köpa ett par nya jeans. min viktförlust. det var ju bra.
fast vad är ett par jeans mot dig?
jag vill bara bort bort bort.
allt gör så ont att jag knappt kan gå raklång.
varje dag är ett kämpande med att hitta sysselsättning. som en femåring som behöver barnvakt.

hur blev det så här? hur hände det? varför händer det?
det var ju han och jag.
ment to be.

hur blir det?

jag kan inget göra åt om känslor tar slut.
men att situationen ska förstöra våra känslor.
och att du är så feg och gör som du gör. för att få det lätt själv. medan det sättet får mig att blöda ännu mer.
ett bultande hjärta som brister det gör ont. ondast gör det när bitarna fortfarande bultar i en död kropp.

älskar dig och jag hatar mig själv för det.

e.


RSS 2.0