jag försöker att inte titta tillbaka men överallt finns dom. även där vi inte varit.
dofterna av oss.
försöker men jag dör fortfarande i varje steg jag tar.
som om allt i mig går sönder.

regnet öser ner och det enda jag vill är att vara under ditt paraply.
jag har inget paraply.


regnet slog utanför. jag valde en annan sida idag.
tittade på priserna bort och drog på mig bikinin.
det kändes ganska bra med de små trosorna och den lilla fjärilen på mitt bröst.
när jag lyft upp brösten med bikinin.

bikinin kändes bra för min vikförlust.
men allt har bara rasat neråt av förlusten. bröst och mage.
dock har jag börjat en annan del i depressionen då jag börjat äta igen.
på konstiga tider och hysteriska mängder. och svält emellan.
nej jag spyr inte. nej det är inget sånt.
det är sorg, saknad, övegivenhet, hopplöshet, panik, ångest och ilska som gör det.

så när jag väl ska använda den där biknini är det nog inte lika bra längre.
hellre lite hängig i skinnet än fet och uppstoppad. ha.

It hurts with every heartbeat


e.