ment to be.

varje kväll när jag ska sova måste någon sitta och prata mig till sömns. eller så slår jag på p4 och karlavagnen. där är det röster som inte rör de känslor jag vill få upp.
jag är som en femåring. jag klarar inte av att somna utan godnattsaga. jag klarar inte av ensamheten.
första dagarna hulkade jag och snorade som en femåring. mamma fick bara sitta där. mala och mala. om allt och inget.
när jag väl somnar är jag befriad (då jag inte drömmer om oss eller honom).

så kommer morgonen. den första tusendelssekunden tror kroppen att allt är över. jag lever.
sen rasar himlen ner över mig igen.
när jag väl tar mig upp ser jag frukosten växa och jag förmår mig inte äta.
nu först efter en vecka kan jag äta när jag har folk med mig som distraherar mina tankar. som tar bort allt.
det har gjort att jag kunde köpa ett par nya jeans. min viktförlust. det var ju bra.
fast vad är ett par jeans mot dig?
jag vill bara bort bort bort.
allt gör så ont att jag knappt kan gå raklång.
varje dag är ett kämpande med att hitta sysselsättning. som en femåring som behöver barnvakt.

hur blev det så här? hur hände det? varför händer det?
det var ju han och jag.
ment to be.

hur blir det?

jag kan inget göra åt om känslor tar slut.
men att situationen ska förstöra våra känslor.
och att du är så feg och gör som du gör. för att få det lätt själv. medan det sättet får mig att blöda ännu mer.
ett bultande hjärta som brister det gör ont. ondast gör det när bitarna fortfarande bultar i en död kropp.

älskar dig och jag hatar mig själv för det.

e.


Kommentarer
Postat av: Sofia

Fan Erika!! jag lider med dig!vet hur ont de gör! å tycker inte om att DU ska behöva ha de så!! du e för bra för de! tänker på dig mycket å hoppas att allt ska lösa sig till de bästa för dig!! X

2007-05-02 @ 23:01:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0