det finns en sommarstuga, långt bort.

sen 15 januari 2006 har det inte varit som alltid.
nu ska jag ge mig på ännu ett land. malta, italien, tyskland och så kommer cypern.
nu menar jag länder att inte bara besöka utan stanna i ett tag.
egentligen är jag för svag för detta. för ett nytt land. nya rutiner.
men det är ju inte som förr då jag åkt själv och stakat mig fram i början tills det blir flow.
kan ju dock hända att det bara blir ett besök, två veckor och hem, det vet vi ju inte.

cypern har linda, cypern har engelska och svenska, cypern är bara som en sommarstuga långt bort för att rensa skallen med.
sist jag reste iväg själv och blev mött av en främling på flygplatsen var första gången jag åkte till rouven. fan vad ont det gör i mig att tänka på det. för din skull kom jag! du var likadan mot mig. vart tog det vägen?
ajajajajajajajajajaj.
daniel, rouvens vän jag sett en natt på en klubb i florens och en fem minuter på en vingård skulle hämta mig i lubeck och ta mig in till hamburg ca en timme bort. sen skulle jag hänga med honom till rouven slutade jobba. jösses.
nu ska lindas frittevänner ta med mig i deras buss fast jag reser med ving. sen kommer linda.
då känns rouvengrejjen liiiiiite mer nervös.
åh inte tänka på det nu erika inte tänka på den gången den helgen då allt bara föll på plats. då vi sa allt det där.
då vi blev VI.

för dig.

vänner är det bästa man har. linda tar emot mig med sin famn och har lovat att göra sitt bästa för en supersommar. lisa kör mig till arlanda från karlstad och anna lurar på mig ännu en sommartröja.
imorgon ska jag ringa linda i usa. hon är som ett hål i mig just nu. saknar henne som tusan när det brister och man bara vill ringa.

jag försöker inte titta tillbaka.
det blir lite lite lite lite bättre. mikromillimeter för mikromillimeter.
men jag är jag queen of nostalgia.
jag har mött saknad förut. men inte denna. denna tar över allt.
ibland är det svårt att vara stark och inte följa sitt hjärta.
losing you.
is it my words or my silence?
wont you tell?

image137
de som tror. de måste känna sig trygga.
mm det är mina bilder av några timmar i split/kroatien innan hemresa.



e.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0