vilken dag kväll natt.
jag vill liksom vara gifta mig med DOM.
jag vill inte lämna känslan och lyckan jag såg och fick dela med dom.
jag vill bara nästla mig fast i kjoltyget på klänningen.
klänningen som vi tillsammans skapat.
jag och min Ida.
min fina fina fina Ida.

allt var så du, så ni.
precis som jag föreställt mig Ditt och Ert bröllop.
passade er som handen i handsken.

allt blev så himla bra.
jag fick verkligen följa er nästan in i bröllopssviten som den fotograf jag var.
varje steg ni tog förevigade jag, även om det var sagt att vid middagen slutade mitt uppdrag.
där skulle jag få vara gäst.
jag kunde inte sluta, men jag började då slappna av och plåtade lite på måfå bara.

min present till brudparet är nämligen att jag är deras bröllopsfotograf.
jag sitter i denna stund och redigerar bilder med tårar i ögonen.
så vackra.

så är det en av mina allra bästaste vänner.
Ida Wennergrund (numer Hasselroth om allt går som det ska).
hon som jag tjafsat så mycket med i våra unga år.
vi var vänner, vi hängde mycket, du, jag och Linda i samband med fotboll och basket, men det fanns något vi då inte förstod, något som skapade gräl mellan oss.
men vi höll ut, du och jag, för omedvetet tror jag att vi visste vad vi egentligen bar på.
en enorm envishet och likhet.
visst har vi många olika sidor, men allt fler liknande sidor kommer ju äldre vi blir, det var väl just det som gjorde att vi inte alltid gick jämt ut.
och det är ju just de sidorna jag älskar allra mest, eftersom de sidorna är grymma, eller hur Ida? ;)


detta inlägg tillägnas min Ida, även om fina Henke även han är en god vän och betyder en hel massa så får Ida det här av mig.
och du får även EN avde  ETTTUSENTVÅHUNDRASJUTTIOÅTTA bilderna som plåtades igår.


en av de bästa brudbilder jag tagit.
varsågod:






e.