denna införskaffades idag.
kosta vad det kosta vill tänkte jag.
varje dag jag kommer hem från ett dagspass är jag som ett utsketet oftast nöjt äppelmos.
tröttare än tröttast i ben, fötter och SKALLEN.
så här ska jag spendera min sommar.

här ska jag grubbla över dagens hyss.
tänka vad har jag lärt mig?
vad skulle jag gjort annorlunda?
vad gjorde jag bra?

och framförallt, här ska jag slappna av.

för nu börjar en ny resa.
en resa till att bli en GRYM jonglör.
för detta yrke handlar i allra högsta grad om att hålla bollarna i luften.
under dagen har man alla sjuhundratio bollar i luften... SAMTIDIGT.
inte en enda går att plocka ner.
förhoppningsvis går det att ta ner i slutet av dagen och lägga i sina fack,
mest troligt är att man snabbt kastar över dom till personalen som byter av en i förhoppning att man gjort det man ska för dagen.

på sex dagar känns det som jag lärt mig ett ton med saker.
frågan är bara om jag kommer ihåg dem.
den nya arbetplatsen är rolig, intressant, givande, krävande, bra och förvirrande till en början.
patienterna är unga som gamla.
ödena för dessa varierar.
dock har alla något gemensamt, de BERÖR.

viktigaste med den nya arbetsplatsen är att man FÅR vara NY.
jag har ännu inte märkt någon som jag känt mig dum eller ivägen inför när jag frågar och undrar.


denna sommaren kommer inte bli en vanlig sommar.
denna sommar har jag som mål att växa.
och det har jag redan börjat göra.

är det därför det gör ont i mina ben?!

nu ska jag njuta av den sista solen för kvällen.
för bloggandet sker just från solstolen.
med melissa horn.


e.