bakom frostiga rutor sågas granen itu.




i år har vi underbar vargavinter i landet.
det är så vackert. vitt. snö. is. glitter. frost. sol. kyla.
bitande kyla som inte alla klarar.
men är man ett skärt kasmirrönnbär, då klarar man det.



dagarna innan nyår började vår ståtliga stora gran att barra något hemskt.
igår var det dags.
men hur skulle vi få ut den?
fanns bara ett sätt. sågen.
det år lika sorgligt varje år, för jag älskar julen.



men sorgligast var nog denna syn.
när toppen var avkapad och grenarna borta.
ja då stod där en mindre ståtlig stamm med en ynka kula.



idag sov vi lite för länge.
men vem gör inte det när man har sådana fina ugglelakan?
jag älskar ugglor.
min dröm vore att ha en tam snöuggla.
som flög som han/hon ville. men som alltid tittade in till oss.
ugglor är så fina.


e.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0