indonesien.


alltid lika trevligt med bekräftelse.

fick mig en tankeställare idag. man kan även börja sjuksköterske linjen till våren och få se indionesion eller dylikt och ta dykcertifikat i höst. med rogga. han ville åka med mig 1-3 månader i höst om jag inte kom in.

det lockar. för de länderna åt det hållet vill jag uppleva och jag vill dyka.
och känslan av att inte ens vara attraherad av mannen längre gör det bara bättre.
då kan jag gå där och bara vara snygg, för jag fick mina erkännanden. jag har fått dem förut. men nu kommer de mer rakt och ärligt än förut.

jag vet att det inte är därför han vill resa med mig, kanske lite, men mestadels inte.
det finns en ånger över att han inte har mig längre. det finns en attraktion till mig fortfarande.
jag känner NOLL och INGET. såklart nu också när hjärtat blöder för någon annan är det svårt att fokusera på ett ex sen förr som dessutom betett sig underligt och härjat runt med.
nej. det är ju rätt givet att jag inte känner något.
men redan innan herr tysk och innan malta fanns den ickekänslan. efter malta var den definitiv.

det är för sent min gamle vän. allt det du insett såg jag då och försökte få fram men murarna till ditt hjärta är så höga och du släpper inte in någon fullt ut speciellt inte med den skillnaden som ligger mellan oss.

jag vill inte kalla det hämnd. men det känns skönt att veta att han insett det han insett och att jag faktiskt inte var ute och cyklade under den där tiden gällande hans känslor.
jag sa då att som jag kände kan man inte göra ensam. kanske kände jag mer kanske inte.
men kände gjorde han. det visste jag. och rätt var det.
nu fyra år senare. eller ett o ett halvt år. beror på var man ska se slutet.

hur det än är skulle vi funka i en bugalow i indonesien.
och jag vill ditåt och jag vill ta mitt cert.
en termin är inget. en termin senare.
kanske.
vi får se.
hur jag lever och mår efter stundande äventyr;
cypern med peo och robban!

e.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0