kände du ens mig?
förstod du någonsin mig?
kände jag dig?

det vore en sak om du bara spelade oförstående och kall. för jag vet ju att du ångrar dig.
men jag blir ärligt talat rädd för dig.
du är bara dum. då menar jag inte elak dum. utan osmart dum.
liksom... tom i huvudet.
du svarar som om du inte vet något. som om du inte fattar engelska eller som du är fem år.
jag blir rädd för att jag älskat någon som jag aldrig kände.
eller jag kände honom jag älskade.
men han är borta. som bortblåst.
som om han försöker springa bort. jag ser att han sprineg bort men får prata med den andra versionen.
versionen jag inte känner för fem jävla öre. som inte förstår mig.
någonstans.
jag tror iofs att det ligger mycket ilska emellan.
mycket sorg.
mycket saknad.
mycket osagda ord.
mycket tvivel.
mycket besvikelese.
mycket tårar.

från båda håll.
han valde avslutet.
men han ångrar det.
jag valde inegt slut alls.
jag fick bara ett rakt upp i nyllet.
jag fick aldrig riktigt veta. jag fick det aldrig riktigt sagt till mina blå från de isblå. jag aldrig förstå. jag fick aldrig försvara mig eller få en chans.
jag fick aldrig avsluta.
vi fick aldrig avsluta.
och jag vet aldrig när vi kommer att avsluta.

för nu är det han som kommit till en känslig period för så fort jag nämner de där dagarna i början av maj måste han gå. han kan inte prata., han måste ditt och datt.
han behöver nog lika väl som jag det där avlsutet.
det kommer dock aldrig inträffa och så länge det aldrig händer kommer jag aldrig förstå och kommer alltid undra.
och han flyra alltid. så han kommer aldrig erbjuda ett avslut.
eller tillåta mig få ett.

jag tycker synd om honom på något underligt jävla vis också.
han flyr.
flyr från problem han tidigare visat på. som jag stod där för honom med.
nu flyr han bara.
som om han tappat självförtroendet helt och är ute och cyklar runt på en vinglig enhjuling.
han gör saker han aldrig tidigare gillat.
för bekräftelsen.
är min teori.

han beter sig som en 19 åring med moppemustach.
han är 31 och ska verka big i sin vinkostym och sina 196 cm.

han har blivit väldigt liten.
undrar varför.

jag försöker prata med honom på ett neutralt plan.
det går inte.
antingen blir han arg eller så flyr han.
eller så blir jag förbannad, besviken och uppriven att jag aldrig får mitt slut.

alla jävla missförstånd.
hela tiden.
 är det så simpelt att hans engelska är så kass eller är han på riktigt så korkad???


suck.

e.