Millas påskägg.
innehållande leggings och två halsband!

efter Idas möhippa var Linda hemma en vecka och jag skuggade henne i två dagar innan jag började jobba igen.
påsken närmade sig och så även goa Lindas hemresa.
alltid sorgligt.
vi tog oss en sista måltid tillsammans allihop.
premiär grill hos Ida och Henke.



försökte trösta oss med att Linda faktiskt är tillbaka väldigt snart.
redan i juni!
men det är stört jobbigt ändå varje gång hon ska åka.

blir alltid att tänka på den där gången efter 25års festen och jag och P skulle till Grekland och Linda skulle hem.
då var vi samtidigt på Arlanda.
fick verkligen säga hejdå i sista stund.
hatar hejdån.
hatar det verkligen.

så när Linda gått till sin gate och jag försökte svälja klumpen i halsen och det började gå över säger P:
titta, där är nog Lindas plan...
allt brast och jag bara tokböla.
blev helt paff av alla tårar som bara rann.
det såg så fjuttigt ut.
hennes plan.
tanken på att hon skulle "hem" och att här faktiskt inte är hennes hem gjorde så ont.
varför ska det vara så långt?

så varje gång hon åker tillbaka numer återkommer den där sjukt tunga känslan som jag kände då.

men som sagt snart ää hoo är igen!!!

påskafton blev tillsut bra efter en något hektiskt morgon med sura toner och trasig bil.
men så snart jag fick komma till dessa godingar blev det ju bara bättre!



sister blue eyes.



så efter att ha ätit göttans mat, och var lagom mätt faktiskt mötte P och jag upp Ida och Henke för lite kalas på Norrstrand.
kände inte många på den festen och det är alltid kul med nytt folk!

Påskdagen lapade vi sol och jag åt mitt livs första kebebpizza.
inga fel.
innan det var påt igen.
September skulle spela.
snygga September.
det var en galen kväll.
vi trängdes på min balkong tills gardinen åkte ner, till ljuslyktan gick sönder.
vi cyklade mot stan och dansade så min läpp sprack och jag blev ner duschad i svett när Ola klappade sina händer han just torkat sig i ansiktet med.
hysteriskt äckligt men komiskt i stunden!



det var en Gla Pôsk!


e.