vidriga tanke. att någon i min närhet plötsligt skulle försvinna.
såg nyss på kustbevakarna där en man ramlat slagit i huvudet och dött. två anhöriga berättade att han skulle fylla 50 imorgon. nu fanns han inte mer. en resa de gjorde för att han fyllde 50 så försvinner han. för någon vecka sen såg jag en del av en dokumentär om 3 kvinnor med småbarn allt från nyfödda till 4 år. kvinnorna hade förlorat sina män. den ena under graviditeten och hon fick aldrig dela deras son med honom. sonen fick aldrig se eller känna sin pappa.
förut har jag förlikat mig med tanken om döden.
den är ju ofrånkomlig.
men senare år har det blivit värre. speciellt rädslan att själv dö.
i alla fall i fel tid. när man är gammal är det väl en sak.
att försvinna och inget mer finns.
men bussarna fortsätter åka, affärerna stängs och öppnas, bullar bakas och matvaror äts upp och bajsas ut. fester och bakfyllor forsätter och allt rullar på. mina nära har det jobbigt men på någotvis rullar deras liv också vidare. de kämpar sig upp. de tar sig till arbete och syssesättningar. matilda växer upp och jag försvinner som en moster hon får höra något om här och var men jag kommer bara vara någon hon hört om. hon minns mig inte.
panik.
att förklika mig med den tanken går inte.
inte heller den om någon nära försvinner.
som jag drömde för någon vecka sedan.
daniel dog. jenny (min syster) stod där med sorgen och hörde matilda säga pappa hela tiden. men pappa är borta. jenny var tvungen att vara stark för matilda men hur skulle hon orka det. hon ville ju ha tid att sörja.
ahhhh börjar ju fan grina när jag skriver det här.
som flera andra nätter när jag drömt att pär dött och ingen har förstått utan bara skakat av sig det och trott att jag skulle göra det lika lätt. att stå själv med saknaden. själv i hopplösheten att inte få tillbaka den man delat allt med.
vaknade i panik och tok kramade om honom.
jag såg ps i love you för någon vecka sedan också.
även den om hur en kvinna mister sin man och står i en hjälplös sorg och saknad.
läste den boken när jag låg på stranden på cypern. hemsk. bättre än filmen men det hör inte till saken.
historien grep tag i hela mig.
just då var jag hopplös i min saknad och vrede över att förlorat rouven.
när jag läst den insåg jag att det var bra mycket bättre att bli dumpad än att han dog. för fanns han fanns en chans. eller ialf ville inte han men jag.
dog han bara plötsligt medna vi båda ville så ville ju båda. då fanns ju var chans. vårt hopp. vår kärlek.
men han ville inte han fick jag ju förlika mig med det.
att förlika sig med att någon är borta. någon man inte velat gör slut med, säga hejdå till eller sluta träffa.

panik.

imorgon är det läkemedels köck tenta.
det är åt helvete med den.
men jag lever, de som är nära lever.
det räcker för att jag ska vara nöjd just nu.
dessutom VG på mina första hemtenta, hälsopsykologi.

e.



var hos allra käraste syster idag.
åt fiskbullar och bråkade med mattetalen.
hon är bra hon. ta och lev ett tag till.
jag har ju redan klarat tentan, varför måste jag göra den igen??!!!