kalla mig löjlig om ni vill.
men jag är rädd. livrädd.
att tappa greppet.

viljan av att vara nära. nära närmare. närmast.
när man sen efter flera timmar väl kommer nära kan man inte slita sig.
då blir det flera timmar. hungern försvinner och det enda som känns är händerna och de mjuka läpparna.
det är väl skönt att tappa bort sig i kyssar och andetag. kolsyra som rusar i takt med pulsen.
jo visst är det.
men att släppa greppet och våga igen.
lämna ut sig. vilja ha någon annan än sig själv. låta knäppa tankar gå före mina egna. våga lita på och tro på igen. allt är naket och öppet.
att bli sårbar igen.
det skrämmer mig.

att inte våga har inte varit min meoldi. vill jag så gör jag det.
vad det än gäller.
men inte nu vad det gäller förhållanden.
tilliten har trampats på en gång för mycket för att det ska vara lika lätt som förr.
förr tog jag steget ut och släppte ut armarna och trodde jag kunde flyga.
jag har lärt mig känna efter med ena foten innan jag provar luften.
för man kan aldrig vara säker på att luften verkligen bär dig.

sen vet man ju i och för sig aldrig hur vida man landar mjukt eller inte.

viljan är det nog inget större fel på.
det är rädslan.
den går väl över, men så länge får du ta den.


övrigt:
humörsvängningar. galna skrattanfall med barran i bibblan. gos med alvar. svull med hein och elin. aggressioner mot mikrobiologikursen. smakat de tre smakerna julmust som en viss herre köpte. har mindre ont i tån än jag trodde jag skulle få. huvudet står still inför plugg i ena halvan men i andra snurrar det för fullt om annat.

e.